Upp till kamp!

Första maj betyder för många en kamp för rättvisa och jämlikhet, medan andra snarare sätter värdet i dagens röda markering i kalendern. Oavsett vilket så är det en dag som icke går obemärkt förbi om man bor i en större arbetarestad. Det gör jag.

Hur skall man då hantera denna dag i egenskap av verklighetsspeglande sanningsblogg av senaste snitt? Givetvis iklär man sig sin solidaritetskostym och står upp för sina bröder och systrar.

Nu tänker du säkert: "Jaså, Kure har gått och blivit VPK:are. Det ante mig. Alla tecken tyder på vänstervriden journalisthjärna. Till och med hans blogg är röd."



I vanlig ordning skulle Doktorn och Janna ut och lufta manchesterkavajerna varför jag inte kunde göra annat än att kontakta dem.

Jag sa:
”Min kamp känns lite fjantig
Världen är ju så ofantlig
Jag har sneakers och kan gnola
både Ebba Grön och Hoola
Ena näven knyter jag
Klå upp dom rika ryter jag
Men andra näven håller koll
På chips med dipp och fjärrkontroll

Jag hatar att min tjej får diska
Jag säger ”Kubas barn är friska”
Jag tror mer på miljö än gener
Och det känns speciellt att se när
1 maj-tåget passerar
Och när rörmokarn monterar
I mitt avlopp frågar jag ju om han vill
Att jag ska hjälpa till”

Doktorn sa:
”Du är en fejk
Mycket snack och lite strejk
Din fina solidarisering
En tuggummitatuering
Nog är du en fet posör
En liten radhusrevoltör
Men faktiskt gäller vad man säger
Inte bara vad man gör"

Gott så. Dags att demonstrera

I vårt hushåll är det är vi inte egna individer, utan en kollektiv massa. Således gick både jag och Jenny ut och förändrade världen. På bilden kan vi se Jenny samt DrJanna. Notera den knutna näven, inga lördagssocialister här inte:



När vi vandrat genom staden tillsammans med de 1400 andra deltagarna var det dags för propaganda i slottsparken. Förutom The one and Ohly kunde vi bevittna barn som trakasserade Poliser:



Efter diverse mer eller mindre intressanta tal gick alla hem. Till skillnad från alla andra kom dock jag och Jenny tillbaka. "Gå tillbaks, i det regnet. Detta är ju vansinne!" tänker du säkert nu. Både ja och nej. Visst regnade det och var allmänt folktomt, men samtidigt var det ju en alldeles gratis spelning med det synnerligen kompetenta och underskattade bandet Driz and the Alarms!



Nu måste väl ändå dagen vara fulländad?

Icke!

Som grädde på moset var ett av dagens guldkorn fortfarande kvar: IFK Malmö - AIK i Svenska Cupen. För en gångs skull var det avslappnande och behagligt att vara Gnagare då vi kunde lunka hem en 2-0 seger.



Efter en heldag med politik, idrott och sociala aktiviteter kunde jag nu dra mig tillbaka till hemmets lugna vrå och samla tankarna. Jag sov gott den natten.