Dagens fråga

Ny layout på bloggen?
Ja eller nej

Bara änglar i Göteborg

IFK Göteborg är en lustig klubb. Lustig i den olustiga bemärkelsen.

När AIK:s brasilianske anfallare Flavio efter derbysegern mot Djurgården igår fick en tröja av fansen som han glatt tog på sig, förmodligen utan att förstå texten, såg det såhär sött ut:



Vanliga människor kan tycka att det var lite lustigt och skämtsamt. Ovanliga människor tyckte visst annorlunda.

"Jag vet inte vad jag ska säga, det är väl hans nivå. Jag ser inte riktigt humorn i det. Och jag tror inte att det skulle hända i Blåvitt"
säger IFK:s pressansvarige Ulf Jörnvik.

För er som inte känner till Blåvitt så är det smeknamnet på IFK Göteborg, mest kända för att i dagarna avslöjats med att fuska genom att hela säsongen flytta på målstolparna, med hela lagets goda minne, samt att vunnit sportsliga fördelar genom att skattefuska utan egentliga straff samt har haft en "incident" där en spelare poserat i Wisemen-tröja (lagets ökända firma).

En sådan här sak skulle alltså inte hända hos dom.

Klockrent!

Fotbollsintresserade kan inte ha missat gårdagens "skandal" då AIK:s Dulee Johnson försov sig till matchgenomgången inför kvällens derby mot Djurgården. Detta ledde till att Dulee petades.

Vi känner alla igen svarta tidningsrubriker som:



Det är med en stor portion humor och självdistans AIK dagen efter (läs: idag) går ut med ett hett erbjudande i souvenirshoppen:



Class!

Dagens Jenny

Jag och Jenny kommer hem från matbutiken och börjar packa upp kassarna. Det är här jag upptäcker att våra nyinköpta tandborstar har samma färg. Jag har inget annat val än att rasa och anklaga Jenny för genomtänkt ondska och beräknande elakhet.

Det hade jag dock inget för då Jenny var fullt medveten om att hon valt två tandborstar med samma färg. För det fanns bara en färg.

Som om inte denna oskyldighetsförklaring vore nog tar Jenny tag i problemet och tillämpar lite klassisk problemlösning:



Hur skall vi skilja på våra tandborstar? Genom våra gubbar såklart!

Fast så gör väl kanske alla par, skriver namn på sina tandborstar för att undvika förväxling? För att förväxla tandborstarna vore ju katastrof.

Vad gör du en fredagkväll?

Själv väljer jag helst en lugn afton på stormarknaden.

Jag vet vad du tänker: "Ohh... fint skall det vara. Ut och handla som värsta adelsmannen på fredagskvällen bara för att visa sig ekonomiskt välmående".

Nu har medaljen också en baksida, och den ser ut såhär:



Du ser vad jag talar om, plastpåsar över hela lägenheten.

Precis som att medaljen har en baksida har jag en finurlig lösning. En lösning som snabbt och enkelt förvandlar plastpåsemisären till en organiserad och harmonisk miljö som denna:



Nu tänker du: "Detta kan inte vara sant, det måste vara manipulerat i Photoshop!".

Icke!

See it to believe it:



Jag vill rikta ett speciellt tack till Dr Janna då de har upplyst mig i plastpåsevikningsfrågan från början. Sedan vill jag passa på att rikta strålkastaren på Janna då hon fyller år idag. Grattis!

Fingerfärdighet med känsla för feeling

Allt är bara Anka, Anka, Anka

Då vi har en ny datapojke här på jobbet har nya dörrar öppnat sig för bloggen.

T.ex. lyckads vi idag hacka in oss på Aftonbladets nätverk där vi gjorde ett par makalösa fynd. Det handlar om alternativa bilder till denna artikel som kommer från dagens nätupplaga:



De alternativa bilderna var denna:



...som eventuellt kunde ersättas av denna:



Nu blev det bilden från inspelningen av Skavlan till slut. De andra bilderna kanske kommer med i papperstidningen imorgon.

En ny blogg på internet!!!

Sanna mina ord.



Trogna läsare minns min lathund för ett japan/svenskt bröllop, ni andra kan uppdatera er HÄR.

På Kure Kure Blogg gillar vi Japan. Varför? För att det är tufft och inne.

Det är således helt i linje med bloggens filosofi som jag nu ger er länken till en ny och sjukt indie blogg från just Japan. Den är så ny att ingen vet vad bloggen kommer att handla om:

Blogg

Ps. Jag går i vissa kretsar under smeknamnet "Milky Way" vilket du bör ha i åtanke när du läser Japanbloggen. Inte för att jag försöker framhäva något speciellt eller skaffa mig några minuter i rampluset. Inte alls. Sådan är inte jag.

Lika som bär

2 musikvideor med en idé. Vem var först?

Are you in or are you out?

1000 och en blogg

Du läste rätt!

Detta är inlägg nummer 1000 på Kure Kure Blogg, en historisk dag.

Några kanske minns 12 April 2007 då internet förlöstes i och med att Kure Kure Blogg sjösattes. Det var tänkt som en fluga, men blev en gigatrend.

Åren har gått och läsarna har kommit och gått. Sjukt nog har fler kommit än vad som har gått.

Då det är ni läsare och era kommentarer som gör bloggen vill jag givetvis passa på att ge något tillbaka.

Som titeln antyder ämnar jag bjuda in mina hard core-läsare till Kure Kure Bostad för en Kure Kure Fest som sent kommer att glömmas. Här kommer ni att få umgås med mina vänner och känna hur det är att leva i min värld. Du kommer att få äta från mina tallrikar, dricka ur mina glas och lyssna på min musik.

Datum är givetvis hemligt, liksom övrig information.

För att vara med i utlottningen av 10 VIP-inbjudningar behöver du bara skicka ett mail till: kurekuremartin@gmail.com

Jag älskar er alla!

Do you remember the first time?

12 April 2007

Den enes bröd den andres varumärkesdöd

Jag vill inte berätta för andra hur de skall sköta sitt jobb, men...



Att som kaffeföretag kopplas ihop med kaffet på MAX är ungefär som om en politiker skulle döpa om sig till Adolf Hitler. Inte riktigt läge.

Brott lönar sig

Nu vet jag inte vem som är dummast, tjejen jag ämnar blogga om eller jag själv för att jag gör precis som de vill och uppmärksammar eländet?

Ur dagens nätupplaga av Expressen:


Då hon inte hade ryggrad att berätta om sina planer för sin far personligen gjorde hon allt för att mildra faderns ilska genom att berätta för honom via kvällstidningarna. Så att han blir mindre arg. Liksom. Typ.

Till hennes försvar måste man ändå säga att hon förberett sin far genom det tidigare utviket i innebandysnusktidningen.

Fadern får trots allt känna sig smickrad då dottern lyckats bli så framgångsrik helt utan hjälp av det faktum att hon är dotter till en känd skurk. För vi får väl förutsätta att reklamkanalerna är objektiva och rättvisa när de castar deltagare till efter-läggdags-för-barnen-program?

Om jag hade varit konspiratorisk hade jag kunnat tro att detta var en beställningsnyhet från TV6 i och med dess obefintliga nyhetsvärde samt att bilden kommer från TV6. Fast nu är jag inte lagd åt det hållet varför jag tar detta som ytterst relevant nyhetsorientering.

För övrigt anser jag att Paradise Hotel bör få Nobelpris i kategorin måttstock på mänsklighetens lägstanivå.

Fuskbygge redan på ritningen

Från dagens nätupplaga av DN:

Att lära av sina misstag
När budgetalternativet att låta skolbarnen rita sin egen skola på roliga timmen inte gav den kvalité man eftersträvade utan råkade brinna upp valde man den andra gången att ta in en vuxen person som faktiskt var arkitekt på riktigt.

Hur var det på jobbet idag?

Jodå, som vanligt ungefär.

Jag och den nya killen gjorde om en MacBook Pro till en lunchbricka och sedan gjorde jag någon annons och en liten produktbroschyr. Själv då?

Brickan? Ja vad skall jag säga, det var egentligen inga konstigheter.

Vi hade en MacBook Pro över men ingenstans att placera våra vattenglas.

Jag tyckte inte att det mycket att orda om utan skred till verket:



Den nya killen, som upplysningsvis heter Emil och är à jour med all teknik i hela världen, fick bidra med finliret:



Yada, yada, så hade vi en bricka:



Med äpplet under brickan istället för liggandes på brickan:



Lite fattigt kan man tycka. Därför applicerade vi ett ytlager av senaste matbrickstextil:



Sen var det lunch.

Working hard or hardly working?

Ny på jobbet? I så fall föreslår jag att du fjäskar och försöker visa framfötterna.

Ny kille här på firman radar upp 4 skärmar och verkar upptagen, helt klart ett smart drag. Dock är det detaljerna som skiljer agnarna från vetet:



Inte riktigt läge att sporta Windows och tro att man skall bli accepterad.

And there was mobbing...

993 down, 7 to go

Detta är inlägg #993. Med andra ord inte långt kvar till det historiska tusende inlägget!

Frågan är nu hur vi skall fira detta här på bloggen? Jag säger inte "jag" utan "vi" då Kure Kure Blogg är som en stor familj där alla är älskade och accepterade.

En plats för oss missanpassade där vi får vara som vi är utan att folk tittar snett. En plats för oss som inte får kompisar utan måste ta sig kompisar. En plats för oss som vill så mycket men aldrig kommer någonstans. En plats för oss som är längst nere på den sociala stegen men kungar i våra egna huvuden. En plats för oss som kanske inte har de bästa referenserna men som i alla fall försöker.

Låt oss fira tillsammans och låt oss fira storartat.

Kom med förslag på hur detta jubileum skall uppmärksammas, för uppmärksammas bör det.

Allt du behöver veta om Österlen

Hammenhög
Sjuka definitioner av loppmarknad. Kvalitetsmöbler. Tur med antal glasrutor i sina byggnader.
Betyg: 2/5

Simrishamn
En kebabkiosk med söndagsbilagor gör ingen sommar.
Betyg: 1/5

Vik
Jaha?
Betyg: 1/5

Kivik
Tur för er att ni har alla äpplen.
Betyg: 3/5


Sammanfattning
Tricket är att vara välbärgad konstnär utan sociala ambitioner.

Välkommen hem till mig

Veckans boendesituation.

Där jag bor är vi inte så kinkiga med regler och förordningar. Parkeringsförbud är ju ett så starkt ord. Istället för trafik, förvirring:



Där jag bor utnyttjar vi fria ytor för praktiska saker. Som att parkera:



Där jag bor umgås vi gärna. Och fysiskt. Här är vi män inte blyga för fysisk beröring:



Så är det hos mig. Hur är det hos dig?

Livet är rättvist

Idag var jag och Jenny i Västra Hamnen här i Malmö för att titta på posers och dricka oskäligt dyrt skitkaffe på omysiga caféer.

Vi satte oss på en liten trappa vid vattnet och njöt av kvällssolen. Vi fick då syn på denna segelbåt på vilken en samling människor satt och drack vin:



Härlig sensommarbild på en perfekt kväll med vänner? Det var faktisk roligare än så.

Tillåt oss zooma in en aning och syna situationen i sömmarna:



He, he.

Vad som har hänt är alltså att en av de unga damerna valt att tappa sin skinnhandväska i vattnet.

Som om inte det vore nog så hamnade väskan uppochner med stora facket öppet.

Den unga kvinnan skall dock inte se allt som förlorat då hon senare sågs torka en vit stringtrosa i spets som hade klarat av att hålla sig kvar i väskan. Nu med en angenäm doft av dödsalger.

Västra Hamnen kanske inte bara är dåligt trots allt...

I en annan del av världen

Ingen kan ha undgått debatten om anktjejen och hennes syn på hur man kan vara en socialt accepterad lyxprostituerad.

Det bästa hade nog varit att tiga ihjäl hela saken då det inte är värt att ödsla kraft på. Dock kunde jag inte undgå att höra anktjejen när Jenny satt och tittade på ett klipp på datamaskinen.

Det jag reagerade på var inte så mycket vad hon sa som hur hon sa det. Jag fick flashbacks från de där alkoholiserade flerbarnsmammorna i förorten som definierar tragik.

Tillåt mig citera henne från det TV-klipp Jenny tittade på (observera att jag tagit mig tid att i sanning citera henne ordagrant).

Läses med förortsskånska:
"Vad jag tycker är jobbigt med åldersskillnaden är att jag är så ung å många av dom som vi umgås med är äldre å dom respekterar inte en för att dom tycker att ah f** hon är så j**** ung å hon har f** ingen erfarenhet å hon är säkert en j*** gold digger vad dom nu tänker på å sen så är det mycke avundsjuka åsså för dom tänker av f** har han en sån ung snygg tjej så medan hans kompisar har en j*** hagga som är så j*** gammal så man bara spyr på henne. Så de e väl sånt som man kan arrrgh man kan bli så j*** arg när dom sitter där med sina j*** plastikoperationer åsså sitter man där själv å ä så j*** snygg och har inte gjort någonting, å de e ju spik i ögat på dom ju.

Dom sitter såhär å dom rör sig f** inte när dom ska vrida sig å prata å sen är det de här å dom har inget smile läpparna dom e helt, precis som dom e murade i ansiktet. Dom ser ut som skräcködlor, asså det e fruktansvärt å sen kan jag tycka då f** har du sett dig själv i speglen? Hur f** kan du tycka att du är snygg? Samma som hon susanne summer (?) vilken j*** idiot det e, ursäkta mitt uttryck. Men sitta och poppa 60 olika piller för att hon tror att hon ska leva till hon e 150 år gammal."

Jag tänker inte ens bemöda mig med att kommentera hur anktjejen ser ut eller uppfattas. Jag tror att hon klarar av att ge en talande bild av sig själv bara genom att tala, orden harmoniserar med utsidan.

Frågor på det?

Dagens Jenny

Jenny klagar över att ingen sagt att hon var fint klädd på jobbet idag, trots att hon var mer än spiffigt klädd, varpå jag slänger ur mig:

"Du skall inte klaga. Ingen säger någonsin att jag är fin, men du får relativt ofta höra att du är fin"

Varpå Jenny direkt kontrar med:

"Det kanske är för att det är ett allmäntillstånd"

Dekadens

När jag idag vandrade på stadens gator i jakt på den perfekta lunchen drabbades jag av ett omedelbart uppvaknande.

Då jag sällan flanerar runt i staden är jag lyckligt förskonad från stadens baksidor. Det kanske bror på att det är fredag, vad vet jag, men denna syn gör ingen glad:



Där sitter samhällets olycksbarn likt potatissäckar och får sin fix.

De besvärar sig inte ens med att ta sig bort från affären till någon bakgata utan sitter helt öppet och går ner sig.

Hur kan detta ske i dagens Sverige? Vart är samhällsansvaret och ordningsreglerna?

Skall kvinnor och barn behöva bevittna detta förfall helt osminkat? Det har den senaste tiden varit en hätsk debatt om stadens uteliggares vara eller icke vara men denna grupp av utstötta har det varit helt tyst om.

Det är klart att man på en lördag får ha överseende med att folk unnar sig något gott till helgen, men på en vardag vill jag ha ett mer kristligt beteende.

Visst kan man på ett sätt tycka synd om dessa personer, men samtidigt har vi i Sverige ett bra skyddsnät och det krävs en hel del för att hamna i den situationen som personerna på bilden. Jag anser att det inte hjälper att sticka till dem något bidrag då det bara går till att stilla deras sug.

Vill de tillbaka in i samhällets ekorrhjul så finns det hjälp att få och jag bidrar gärna med mina skattepengar. Om inte så får de gärna gå ner sig

Men inte på min gågata.

Renommésnyltning

Det var någon som påstod att den här nya energidrycken var en s.k. "rip off" på en annan energidryck:



Jag är kluven. Innehållet kanske påminner om varandra, men jag vet inte riktigt om den är så jättelik varken Battery energidryck eller Monster energidryck.

Kungahusets vara eller icke vara

Från dagens nätupplaga av Sydsvenskan


Det är en fråga som än en gång bubblar upp till ytan när kronprinsessan Victoria idkar tillfälligt umgänge med, vad det verkar, ett flertal ynglingar (dålig svenska, borde vara "ny KK" om det är en eller "nya KK:ar" om det handlar om flera).

Detta med någon sorts form av invigningsritual, tänk Eyes Wide Shut.

Som om inte detta omoraliska umgänge vore nog så tar hon sig friheten att skrida till verket på en nyöppnad kvinnoklinik! Skall det kallas att vara en förebild?

Jag rasar och kräver att Victoria i egenskap av kronprinsessa håller sig till sin fästman och låter det så förbli.

Det går ju allting nästan på data

Visst blir det mindre och mindre arbete och mer och mer data, men inte bara till det positiva.

Till exempel måste jag nu ta upp en sak som mitt sociala nätverk hört mig gnälla om en tid nu:



Vad är det för fel på nya Safari (4.0.3) i kombination med facebook? 2 av 3 gånger kraschar Safari när jag, på mina raster, surfar in på facebook. Skall det vara så?

När jag ändå nämner mitt sociala nätverk måste jag passa på att ta upp en annan datarelaterad fråga.

Folk (läs: jag själv) klagar på att jag är aningen bristfällig i mitt arbete med att hålla kontakten med nära och kära. Värdelös kanske är ett mer målande ord.

Det var med detta i mitt goda minne jag noterade denna statistik när jag förde över mina mail till det nya mailprogrammet:



Vem är den sociala killen nu då? Va?

Köp så att du klarar dig under bojkotten

Titta på den här bilden:



Jag vet vad du tänker: "Fina halstabletter, synd bara att Kure Kure Martin var tvungen att fota dem i sitt badrumsskåp bara för att han tycker att det har en festlig innerbelysning".

Till er vill jag påpeka att allt inte är så fint och vackert som ni tror. Ta en titt på denna bild så förstår ni vad jag menar:



Sedan urminnes tider har samhället lyckats överleva trots att Läkerol kommer förpackade i gemensam påse. Varför behöver vi nu äta individuellt förpackade Läkerol? Hatar vi naturen såpass mycket? Är det inte utmaning nog att bara behöva ta ut pastillen från påsen? Känner vi ett ömmande behov av att ha små godispapper i alla våra fickor?

Jag bara undrar.

Kure Kure Martin uppmanar alla läsare att bojkotta Bentasil för att på så sätt köra företaget i botten. Gör jag detta för miljön? Nej, jag gör det för att jag kan.

Tillsammans gör vi skillnad (men mest jag).

Ps. Om ni trots allt är sugna på dessa pastiller så sitter jag inne på en betydande mängd som slumpas till högst bjudande. Så fort jag sålt av mitt lager så börjar bojkotten.

Lika som bär

Kure Kure Martin och Jenny på bröllop





Kure Kure Martin och Jenny som superpoliser i amerikansk TV-show från 70-talet

Dagens Jenny

Jennys tjejkompis har fött ett barn varför Jenny skickat en gåva.

När Jenny förklarat gåvan för mig, som inte hann se den, lät det som att det handlade om ett gulligt, luddigt och mjukt gosedjur av sötaste snitt.

Jenny visste inte riktigt om det var en Barbapapafigur eller någon sorts form av Mumintroll.

Av en slump insåg Jenny idag att hon skickat figuren Stinky till den nyfödda bebisen. Är det denna figur man vill låta sin förstfödde somna in med:

"Stinky är Mumindalens värsta skurk, som Muminpappa gärna umgås med ibland när han söker lite spänning i tillvaron. Stinky kommer till dalen ibland. Han är inte alltid så omtyckt eftersom han tycker om att förstöra för andra. Han får ofta skulden om det är något som har hänt om han har varit närvarande."

結婚式 på svenska

Som bloggare med folkbildning som livskall får jag ofta frågor om när, var och hur saker och ting går till.

En av de frågor som oftast dyker upp i mailkorgen är den om hur man egentligen skall gå tillväga för att arrangera ett Japan-Svenskt bröllop enligt konstens alla regler.

Tillåt mig bilda er, mina små lamm.

1 • Bjud in gäster från lokalbefolkningen


2 • Bjud in gäster från fjärran land, i detta fall förslagsvis från Japan


3 • Anlita en fotograf med jättestor kamera


4 • Mjuka upp gästerna med t.ex. en tipspromenad


5 • Glöm dock ej säkerhetsaspekterna då multikultibröllop innebär stora risker


6 • "Fixa" ett brudpar – gärna en person från varje land


7 • Anlita en spexig vigselförrättare (Obs! Ej obligatoriskt)


8 • Rigga upp ett växthus för att på så sätt kunna erbjuda färska frukter (Obs! Kräver planering)


9 • Stick till brudparet en extra tjuga för att få dem att dansa bröllopsvals, vilket imponerar på de långväga gästerna


10 • Var snygga


Sammanfattning
Å ena sidan innebär ett Japan-Svenskt bröllop förberedelser i många steg, men å andra sidan är det klart värt det.

I mitt exempel har jag valt en man bördig från Sverige till Brudgum medan jag valde en kvinna bördig från Japan som Brud. Givetvis kan man kombinera detta efter behag.

Om man väljer att följa min guide strikt kan jag garantera ett storartat bröllop med idel tacksamma, glada och imponerade gäster.

I mitt arbete med denna instruktionsbloggning har jag gjort research på Stjärnholms Slott mellan Nyköping och Oxelösund samt fått hjälp av Jens & Mami, vilka agerar bröllopspar.

Stort tack till er och lycka till med allt ni tar er för. Ni är bäst!

Dagens Mor 2

Kure Kure Mor ringer upp, men det är tyst i luren. Efter någon sekund säger hon uppspelt:

"Det här skulle du se, det är ett enormt stort djur här på väggen"

Det blir tyst i någon sekund varpå hon uppspelt utbrister:

"Ha! Nu är den död!"

Dagens Mor 1

Kure Kure Mor sitter vid matbordet och berättar en fångande historia om hur hon en gång fick ett fästingbett. Jag och Jenny dras med i den målande beskrivningen varpå mor efter avslutad berättelse konstaterar:

"Det är därför jag i fortsättningen kommer att köpa mina lingon på torget"

Jenny undrar då om mor brukar plocka lingon i skogen varpå hon replikerar:

"Nej, men jag hade planerat att göra det"

Hon är i sanning sin sons mor.

As seen on Blocket

Det är skillnad på folk och folk. På riktigt.

Ur led är ekonomin

Efter mitt inlägg häromdagen där jag tog upp mina senaste klockinköp har mailboxen översvämmats av dels uppmuntrande, men även av kritiska brev.

Då jag inte har någon skam i kroppen ämnar jag nu hänga ut en läsare genom att delge er läsarens brev ordagrant:

"Din blogg är en samhällsfara! När jag läst din blogg och sen råkade se den här vita skapelsen (bild på klocka. Kures anm.) föll jag som en fura. Jag har inte RÅÅÅÅD att vara klockfetichist! AAAAAAhhh... Kure Kure trestegsprogram för klockmissbrukare? Inte det? Nähä..."

Joho!

Jag hade skissat på en trestegsmodell med uppföljning och ett stödpaket för närstående. Detta var innan jag såg detta:



Dollarn har nu halkat under sjukronorsstrecket varför jag reviderat mitt program för klockmissbrukare till:

Köp, köp, köp!

___________________________________________________

Vidare läsning om ämnet
"Hur vet man då att man är klockfetichist" kanske du tänker nu. Svaret fick jag häromdagen då en person i min absoluta närhet kom hem och sa:

"Idag när jag var på toaletten släckte jag taklampan bara för att kolla klockans lume*, är det normalt?"

* Lume är en förkortning av ordet luminosity vilket betyder den mängd lysförmåga självlysande visare och siffror på klockan har. Detta är en ytterst viktig detalj bland klockintresserade.

Om du känner igen dig så är du förmodligen fast. Om inte så rekommenderar jag dig att läsa in dig på ämnet för att sedan bli fast.

Några förhållningsregler i stan

• Undvik mjukisbyxor på allmän plats
• Undvik solglasögon inomhus
• Undvik att ta upp hela trottaren utan att notera om någon vill förbi
• Undvik att ha hunden okopplad
• Undvik att sprida dålig musik
• Undvik oklädsamma kläder som kan framkalla obehag
• Undvik att driva restaurang med dålig sushi
• Undvik att tigga
• Undvik att stoppa folk för att sälja saker/samla in pengar
• Undvik att sätta upp dålig reklam
• Undvik att vara ungdomsgäng

Frågor på det?

Jag kan inte se ljuset, men skulle gärna vilja

Jag gillar inte att blogga negativt om saker. Jag försöker ge en hoppfull bild av samhället där jag sprudlar av tillförsikt inför framtidens utveckling. Jag fokuserar på det positiva i vardagen.

Tyvärr har mina cirklar rubbats.

Då Malmö Symfoniorkester valt att annonsera på alla stortavlor i Malmö har jag inte kunnat undvika deras budskap, och heller inte deras logotype. Nu är har jag i ärlighetens namn inte riktigt noterat budskapet, men det är inte det jag rasar över.

Logotypen vi talar om är denna:



Med reservation för att det är mig det är fel på så måste jag tyvärr rasa. Denna logotype får mig att må fysiskt dåligt och känna ilska. Ful, konstig, obalanserad och allmänt "Ehhh..?".

Att de sedan väljer att fokusera på logotypen i sina annonser gör inte saken bättre. Det kan i extrema fall vara så illa att det förekommer ≥5 logotyper i samma annons. Sjukt var ordet.

Kan någon berätta vad logotypen skall förmedla och dess större mening så att jag kan förstå, förlåta, glömma och omvändas. Jag vill också se ljuset.

I allmänhetens ointresse

Jag tycker om klockor. Jag tycker om klockor väldigt mycket. Jag tycker kanske om klockor lite för mycket.

Skillnaden mellan mig och mina läsare är att mina läsare inte bryr sig om klockor alls. Därför är detta inlägg ett fullständigt onödigt inlägg som enkom tjänar min glädje över mina nya ögonstenar.

Vad jag talar om är de små juvelerna som damp ner i brevinkastet igår och idag.

Det handlar om två exemplar av den klassiska och tidlösa modellen Seiko Samurai. Nu kanske du tänker att de där klockorna kan väl vem som helst som då och då tar en sväng förbi Japan och Thailand införskaffa. I normala fall har du rätt, men nu handlar det om limiterade specialutgåvor som endast är tillgängliga i Thailand (eller via omvägar).

Vi kan börja med den vita varianten som är tillverkad i endast 500 exemplar:


Modellbeteckning: SNM017K1


Låt oss nu gå vidare till nästa ur som är än mer exklusivt. Här är vi nere i 300 tillverkade exemplar vilket anses vara extremt limiterat i klockvärlden. Ett riktigt samlarur:


Modellbeteckning: SNM021K1

Avslutning
Detta får nog räknas som ett av de mest ointressanta inläggen hittills. Jag vill dock reservera mig för att det kanske finns någon med aningens litet intresse för klockor någonstans långt där ute som kan ha lite, lite glädje av detta nonsensinlägg.

Om detta må ni berätta

När jag för en stund sedan satt och lurkade okända människors foton på Facebook råkade jag få se denna bild:



Det är både tragisk och vredesframkallande på samma gång.

Att stå och göra hitlerhälsning är illa, men att göra det direkt mot en svart katt är oacceptabelt!

Det är sådana här saker som får en att skaka på huvudet åt att historia en gång inte var ett kärnämne.

Att gifta sig med självaktning

När jag igår satt och läste bröllopsannonserna i det lokala bladet noterade jag en annons som fick mig att sucka och tappa tron på det goda omdömet.

Annonsen börjar, som sig bör, med att utannonsera brud och brudgum varpå det går att läsa:

Vigselpräster var xxx och xxx.
XXX är bördig från Ljunghusen, studerande till psykolog. XXX är bördig ifrån Simrishamn och studerar till präst. Den nya familjen XXX är bosatta i Lund.

Fundering
Det är uppenbarligen någon som vill upplysa oss andra om ett respektabelt släktträd då man lite fin i kanten dels använder ordet bördig och dels delger alla andra vad paret studerar till, allt med en lite för präktig ton i texten.

På vilket sätt har deras studier med bröllopet att göra? Kan man vara så fräck att man gissar att de inte skulle skrivit ut vad de studerar om det istället hade varit till barnskötare eller vvs-montör?

Det kanske bara är jag som tycker att det är tröttsamt med folk som skall hävda sig och påskina precis hur fina, lyckade och framgångsrika de är så fort chans ges?

"Mat" på långsamma fat

Läste idag en recension av Jensen's Bøfhus. Jag tycker att det var en synnerligen missvisande recension, läs själva på länken:

→ HÄR ←

Servicen är inte alls så snabb och trevlig som de skriver. Trist att Jensen's Bøfhus skall smita undan med oförtjänt positiva ordalag.

It's a mans world

I dagens nätupplaga av Aftonbladet kan man läsa DETTA.

Det är AUDIs försäljningschef Esko Kiesi som reder ut genusfrågan en gång för alla. Så att vi vet hur vi skall agera och reagera.

Tillåt mig delge er några av Eskos nycklar till harmoni mellan könen:

”Viktigast på bilen är fjädringen och däcken. Viktigast på kvinnan är vrister och skor. Man kan säga att alla egenskaper på bilen också finns hos kvinnan. Jag behöver kvinnan till det hon är skapt för, att behaga mannen och vara eftertraktad. När kvinnan vägrar städa eller stryka mina skjortor är det ett tecken på att förhållandet börjar ta slut.”

”Kvinnor är sämre chefer än män för att de blandar in känslor i sammanhang där de inte hör hemma. Kvinnan klarar allt utan mannens hjälp, förutom när det gäller teknik och fysik. Jag kan inte förlåta en kvinna som självförvållat blir fet.”

Vissa saker tänker man inte. Om man tänker saker man inte borde tänka så säger man dem inte. Om man säger saker man tänker som man varken borde tänka eller säga så håller man låg profil.

Eller så är man Esko Kiesi.

För alla er Esko-lovers därute har jag knåpat ihop en bakgrundsbild till datorn så att ni kan ha Esko-dag varje dag:


(Klicka på bilden för att förstora den och högerklicka sedan på den stora bilden för att spara ner den till datorn).

Observera att det är Esko som står till höger i bild.

Trovärdighet till salu

Jag har min bil försäkrad hos Länsförsäkringar (än så länge).

Jag vill göra rätt för mig och betala rätt summa vid rätt tid varför jag använder mig av autogiro.

För er som inte känner till autogiro så är det i stort sett den enda möjligheten att betala räkningar utan att behöva betala en avgift för att få betala.

Trodde jag.

När jag idag fick hem mitt försäkringsbrev med autogiroutbetalningarna specificerade kunde jag även läsa detta:

"I beloppet ingår tillägg för månadsbetalning med 3 %"

Jag får alltså betala extra för att datorn automatiskt skall dra pengar en gång i månaden istället för en gång per halvår.

Vad är det jag betalar för?

När jag valde att undersöka saken på Länsförsäkringars hemsida kunde jag endast finna denna information:



Inga konstigheter. Eller?

Sammanfattning
Girigheten har nu nått det lilla trevliga försäkringsbolaget med den folkliga framtoningen.

Att betala för att få betala har vi ju tvingat vänja oss vid med alla fakturaavgifter, kortavgifter, administrationsavgifter osv. Kulturen att betala för att få betala verkar vara accepterad och norm i dagens samhälle.

Autogiro har varit alla kunders andningshål då företagen slipper administrera och skicka ut ett A4, vilket givetvis är fasansfullt kostsamt för företagen.

Att vi nu tvingas betala för att betala med autogiro kan jag inte anse vara något annat än sinnessjukt. Vilka kostnader innebär autogiro för företagen? Bör inte företagens kostnader täckas av själva försäkringskostnaden? Borde inte en gratistjänst vara gratis?

Jag rasar!


Uppföljning
Jag ringer upp kundservice för att få svar. Småprat och vanliga öppningsrepliker följs av:

Martin: Autogiro är väl ett kostnadsfritt betalningsalternativ?

Kundservice: Ja

Martin: Ändå har jag fått ett tillägg på 3 % för betalning med autogiro.

Kundservice: Ja

Martin: Jag tycker att det känns lite konstigt att jag måste betala för en kostnadsfri tjänst, vad är det jag betalar för?

Kundservice: Så är det. Vi har avtal med autogiroleverantören och den kostnaden kommer du inte ifrån. Du kan välja att betala allt med en gång istället för månadsvis så slipper du kostnaden.

Martin: Då tycker jag att ni skall ta bort informationen på hemsidan där det står att det är en kostnadsfri tjänst

Kundservice: Vår jurister har tittat på det där och det är inget jag kan åtgärda.

Martin: Det är sådana här små löjliga detaljer som får folk att byta försäkringsbolag

Kundservice: Jaha, hej då.

Ridå!

Tävlingen avgjord!

Vinnaren blev: Kure Kure Bror!

Påsarna det handlade om var givetvis en Familie Guf och en Bridgeblandning. Det bör dock påpekas att då Kure Kure Bror såväl har familj som spelar Bridge var förutsättningarna mer än goda för hans del.

Vidare är det ytterst festligt att merparten av er gick bet på vems hög som var vems. Ni lät mobiltelefonen och tidsskriften lura er. På Kure Kure Blogg lyser logiken med sin frånvaro.

Sammanfattning
Familie Gufen kommer som ett brev på posten till Kure Kure Bror, när han minst anar det.